Rotarylunch 10 juni 2016
Rösten – vårt verktyg
Föredrag av Isabella Thambert, logonom
Så här presenterar Isabella Thambert sig: Jag är Logonom - d v s röst- och talpedagog med förebyggande och estetisk inriktning. Jag arbetar med friska röster och med friskvård för rösten och hjälper dem som vill förbättra sin förmåga att uttrycka sig estetiskt med rösten.
Får ofta frågan så jag berättar i detta sammanhang att en Logoped har klinisk utbildning och arbetar med barns språkutveckling, med sjuka och skadade röster. och tillsammans med en foniatriker, röstläkare.
Rösten som verktyg handlar om möten med andra människor. Isabella Thambert gav exempel på hur rösten kan förstärka eller försvaga vad vi vill säga.
Vi talar förvånansvärt lite, i genomsnitt bara 10 – 12 minuter per dag. Talet och hur vi artikulerar bidrar med hjälp av ansiktsmuskulaturen till de 20 000 mimiska uttryck som kompletterar rösten i kommunikationen. Det lingvistiska uttrycket är det vi säger och det paralingvistiska uttrycket är vad som ger färg till det sagda. Kroppsspråket svarar för en övervägande del av kommunikationen mellan människor. Att utnyttja samspelet mellan rösten och kroppen och bli medveten om kroppsspråket förstärker förmågan att uttrycka sig.
Hur rösten påverkar den som lyssnar berördes på flera sätt. En knarrig eller pressad röst är tröttsam att lyssna till. Med en entonig röst är det svårt att upprätthålla intresset hos åhöraren, även om Isabella berättade om en föreläsning om stress från vilken hon ”mindes vartenda ord” trots att den framförts just entonigt.
När vi talar i telefon har vi inte tillgång till kroppsspråket utan röstuttrycket får ersätta det kroppsspråk vi ser vid fysiska möten.
Evolutionärt har rösten utvecklats genom att struphuvudet sjönk och vi lärde oss använda tungan och andra artikulationsställen för att uttrycka ljud. Enligt den s.k. motorteorin efterbildar vi det vi hör med vår egen röst, ”vi lyssnar på struphuvuds nivå”.
Pauseringar och andningen är viktiga delar i talet. För långa fraser utan inandning gör att åhöraren inte får en chans att andas – denne härmar eller kopierar nämligen talarens andningsrytm. Andningen är röstens bränsle och talaren hämtar kraft genom andningen.
Tala så det syns - de som talar med mycket gester hörs mer, men exempel på motsatsen finns också. Rösten syns i ansiktet, och att bjuda på orden förenklar att läsa på läpparna vilket många människor behöver.
Bemötande med rösten kan göra skillnad. Inte minst i terapeutiska situationer kan kraften i rösten vara stöttande. Detta är exempel på hur man kan tala med social kompetens liksom även väcka känslor genom rösten.
Det finns många lekter, inte bara regionala skillnader som uttrycks i dialekter. Sociolekt relaterar till språkliga skillnader i olika samhällsklasser, sexolekt till kön och kronolekt till ålder. Alla lekter tillsammans medverkar till att forma vår identitet.
Några frågor hanns med under lunchen, bl. a hur högt upp i ålder rösten kan förbättras; det gavs inget entydigt svar men ett exempel på en 58-årig man som gått från att tala som en kulspruta till ett lugnare tempo som lättare uppfattades av mottagaren.
Isabella lämnade en skrift Röst&tal i praktiken, en handbok i kroppsspråk och röstkommunikation.
Vid pennan
Marianne Svensén
