Första maj
Första maj har en lång "förhistoria". Sedan antiken har folk i Europa och på andra håll i världen firat vårens ankomst med en fest. De tidigaste Första maj-firanden går ända tillbaka till tiden innan kristendomen anlände till Europa. Till exempel det keltiska firandet av Beltane och även Valborgsmässoafton i de germanska länderna.
Trots att det hedniska firandet långsamt började försvinna när Europa blev kristet så överlevde en mer sekulär version av firandet inom skolor och kyrkor i Europa. I denna form så är Första maj mer känd för sina traditioner som att dansa runt en Majstång och kröningen av Majdrottningen, i vissa länder. Än idag firas de gamla hedniska riterna från 1 maj av nyhedniska grupper som till exempel wiccaner.
Arbetarrörelsens förstamajdemonstrationer var från början intimt förknippade med kampen för åtta timmars arbetsdag. I maj 1886 höll en grupp lokala anarkister ett möte i Chicago där bland annat krav på åtta timmars arbete framfördes. I slutet av detta möte, som ägde rum på Haymarket Square, kastades en bomb mot polisen som öppnade eld mot demonstranterna. Denna händelse kom att bli känd som Haymarketmassakern.
Efter mötet greps ett antal av de organiserade arbetarnas ledare och flera av dessa fängslades eller avrättades. Postumt friades de på alla punkter eftersom det framkom att det var poliser som kastat bomben. Till ”Chicagomartyrernas” minne och för att samordna kampen för åtta timmars arbetsdag internationellt utropade Andra internationalen två år senare 1 maj till den internationella generalstrejkens dag på den amerikanska delegationenens förslag.
I Sverige har traditionen avtagit i stor grad sedan början av 1900-talet då arbetarna främst demonstrerade för rösträtten.
