Riksidrottsförbundet bildades 1903 men har egentligen sin bakgrund i flera parallella rikstäckande organisationer som bildades under 1890-talet. Denna utveckling på riksnivå kom till stånd sedan en mängd lokala idrottsföreningar, i en första omgång framför allt inom gymnastik och rodd, bildats under 1880-talet. Svenska Gymnastikförbundet som bildades 1893 och Idrottsföreningen Kamraterna, vars centralstyrelse bildades 1895, kom att få en viktig roll för utvecklingen av svensk idrott i stort. Därtill fanns Svenska idrottsförbundet, som bildades 1895 i Göteborg.
Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund bildades 1903 för att samla ihop de spridda och delvis konkurrerande organisationerna på riksnivå under en gemensam organisation. Under de tidiga åren stod dock vissa idrotter utanför denna organisation. Riksförbundet skapade 1904 sektioner, senare benämnda specialförbund, och 1906 infördes en distriktsorganisation. Från 1931 var Riksidrottsförbundet ensam mottagare av statsbidraget till idrotten. 1947 antogs nuvarande namn, Sveriges Riksidrottsförbund (RF).
Riksidrottsförbundets främsta uppgift är att stödja medlemsförbunden och företräda idrottsrörelsen i kontakter med bland annat myndigheter och politiker. Det kan exempelvis handla om att påvisa idrottens positiva värden i kontrast till det negativa som ibland får massmedial uppmärksamhet. En annan viktig uppgift för Riksidrottsförbundet är den strategiska ledningen. Det kan handla om vilken strategi idrotten ska välja när det gäller till exempel finansiering, organisationsformer och kommunikation men också inriktning på och innehåll i verksamheten.
Björn Eriksson har ett långt cv. Fd landshövding, rikspolischef, generaltulldirektör, mm och sedan 2015 är han ordförande för Riksidrottsförbundet.
Foto: Frankie FouganthinIntresserade rotarianer i andra klubbar ombeds vänligen anmäla sitt deltagande senast onsdagen 8 december kl 15.00 till
Rotary Stockholm Djurgården.
